Nu är bävern tillbaks vid Maden i Tullingesjön och har redan fällt ett stort träd vid Tullinge Strand nära TSS anläggning Slipen.
Själva bäverhyddan ligger vid Maden ungefär där den låg sist i 2021.
Läs om förra gången vi rapporterade om bävern i Tullingesjön:
Bäver i farten vid Slipen i Tullingesjön (2021)
Om Maden vid TSS anläggning Slipen
Dagvattenparken Maden i Tullinge är en vacker park med promenadstråk genom våtmarken och utsikt mot Tullingesjön. Dagvattenparken fyller en viktig funktion genom att rena vattnet innan det går vidare ut i sjön.
Den sex och en halv hektar stora dagvattenparken har en unik rekreationsmiljö. Parken har tillgänglighetsanpassade och upplysta promenadstråk för att passa personer med olika behov och förutsättningar, och spänger över våtmarkerna. Flera träd, växter och buskar har planterats och det finns några nyligen anlagda grodpassager under Tullinge strand. I parken finns det också fågelholkar och matningsstationer för fåglar och ett grillhus där man kan grilla med vänner, och även två tennisplaner.
Namnet Maden kommer från ordet mad som betyder sankmark eller våt ängsmark.
Madens dagvattenpark på Botkyrka Kommuns webbsida
Om bävrar (Wikipedia)
Bävrar lever alltid i närheten av vattendrag eller sjöar. Där bygger de sina dammar och hyddor av grenar, kvistar och slam. Dammbyggnaderna har ofta betydande storlek, den hittills längsta hittades 2007 i den kanadensiska delstaten Alberta med en längd på 850 meter. Vanligtvis ligger hyddans ingång under vattenytan. Bävern är nattaktiv men mycket tyder på att den tidigare var dagaktiv fast har ändrat beteende på grund av människans jakt.
En vuxen bäver kan under en natt gnaga av ett träd med 50 centimeters diameter. När bävern fäller större träd är den enbart ute efter det tunna grenverket högst upp. Är trädet över en viss diameter gnager bävern bara igenom cirka 2/3 av stammen, lagom mycket för att trädet vid nästa kraftiga oväder garanterat kommer att falla. Fenomenet att invänta blåsigt väder har kunnat studeras under många år vid Kottlasjön på Lidingö där en bäverfamilj har etablerat sig sen ett tiotal år tillbaka. Vid tunna stammar gnager bävern helt igenom och släpar sedan ner trädet till sitt vattendrag.
Bävrar går inte i ide utan är aktiva hela året men i nordliga delar av utbredningsområdet är de på grund av is och snö tvungna att stanna i sina bon. Mellan april och juni föds årskullen som kan bestå av upp till fyra ungar. De äter inte ved men fäller träd för att få material till dammbyggen och hyddan. Bävrar fäller vanligen träd med en diameter upp till 25 cm och i sällsynta fall upp till 100 cm. Födan består främst av blad, bark, rötter, kvistar, örter och vattenväxter.
Hannar av bävern lever med samma hona hela livet. Vid födelsen är ungarna väl utvecklade med päls, öppna ögon och en vikt av 230 till 630 g. Med fast föda börjas efter några få veckor men digivning sker upp till tre månader. Ungarna stannar hos sina föräldrar tills de är två år, alltså finns det oftast två kullar, årskullen, som vårdas av modern, och den från det föregående året, som lärs upp i dammbyggnad och trädfällning av fadern. Könsmogna ungdjur etablerar boet vanligen inom 16 km avstånd från föräldrarnas bo. Enstaka exemplar vandrar däremot upp till 110 km för att etablera ett revir.